Några timmars vila efter flygresan

Onsdag 30 januari 2019


Så oändligt skönt det kan vara att få krypa ner i en säng, även om det
är en hotellsäng. Efter att ha flugit hela natten var det efterlängtat
att få komma fram till Vivanta hotell i Dwarka, New Delhi, äta frukost
och få krypa ner mellan lakanen för några timmars sömn.

En praktfull grav


Förstas utflykten gick till Humajuns grav i New Delhi. Det är den första
stormannagraven på Indiska halvön.




Här vilar stormogulen Humajun.




Graven uppfördes 1570 och utsågs 1993 till ett världsarv av Unesco.
Den ska ha påverkat Taj Mahals utformning.





Det var förstås inte bara vi som turistade.




Att ta sig tillbaka hotellet var spännande. Det tog två och en halv
timma för bussen att knuffa sig fram de 2,8 milen.



Barfota på helig mark

Torsdag 31 januari 2019



Gurudwara Bangla Sahib är en sikhisk helgedom i Delhi. Här måste
så väl män som kvinnor ta av sig om fötterna och sätta på sig sjalett
innan de går in.




Den stora bassängen inne på området ska symbolisera Ganges.




Ursprungligen var Gurdwara Bangla Sahib ett palats och residens i den
kejserliga huvudstaden för Raja Jai Singh Amber från Jaipur under
stormogulen Aurangzebs era. Eftersom sikhernas åttonde guru, Sri
Harkishan, bott som Raja Jai Singhs gäst i palatset blev det ett vall-
färdsmål för de troende.

15 000 måltider om dagen


Ihop med Bangla Sahib ligger Langer Hall.




Här har man varje dag utskänkning av 15 000 gratis portioner.




De här pumporna har just skänkts till Langar Hall för att användas till
dagens middag.




Hit kommer folk för att helt ideellt hjälpa till med matlagningen.




Här kommer naan-bröden på löpande band ...



... för att gräddas på en varm häll.

Old Delhis huvudmoské


Efter en kryddstark lunch åkte vi till Old Delhi och den öppna moskén
Jama Masjid (fredagsmoskén) i Old Delhi. Den är från 1656 och upp-
fördes av samma person som lät bygga Taj Mahal.




Det hjälpte inte att jag hade tagit på mig en
klänning som både täckte axlar och knän. Jag
fick klä på mig något som täckte ännu lite
bättre. Och förstås … ta av mig skorna.




Maken fascinerades av byggnadsställningen av bamburör.




På torget i moskén kan 25 000 personer vistas samtidigt.




Här blandas både turister och personer som har kommit för att be.




Jag älskar att titta på folk.




De har så färgglada och vackra kläder i Indien.




I synnerhet kvinnorna.

Med riksha genom trånga gränder


Direkt efter att vi hade besökt moskén Jama Masjid gick vi ner för
trapporna för att testa på hur det är att åka riksha.




Här är vår cykelriksha med förare. Turen tog ganska lång tid och det
var inte utan att det bitvis kändes besvärande. Flera gånger kände
vi att vi gärna hade klivit av och skjutit på.




Här ser det inte så värst trångt ut.




Men trängre blev det.




I samband med gick vi även en sväng bland alla affärer. Spana in den
torkade kivin på hyllan – är den inte vacker?




Kryddor. De korvliknande klumparna i gult är gurkmeja.




Vi besökte också en chilimarknad. Jag vet inte om någon klarade sig
utan att hosta och nysa. Styrkan låg i luften.

Baby Taj

Fredag 1 februari 2019

I dag har vi lämnat New Delhi för att styra söderut mot Agra. Vi har
sett allt fler kor i takt med att vi kommit längre ut mot New Delhis
utkanter och till och med lite halvlantliga vyer. Hyddor, kärror
dragna av oxar eller åsnor, blommande senaps- och hirsfält, tegel-
bränneriernas skorstenar som ser ut att börja direkt på marken,
gigantisk vass med enorma vippor, vägtullar. Det är mycket att titta
på längs vägen.
 
På andra sidan den här portalen ligger det mogulska mausoleet Baby
Taj.




Det är inte svårt att förstå varför Itmad-Ud-Daulahs grav kallas för
Smyckeskrinet.




Vit marmor med pietra dure-dekorationer. Vilka konstverk!




Fast det är inte lätt att koncentrera sig på historiska byggnader när
ursöta små ekorrar skuttar omkring.

Härlig lunch!

Vilken trevlig lunch i det fria! Rena midsommarvädret. Så härligt att
sitta i trädgården, lyssna till mannen som spelade cittra och njuta av
smårätter. Dalen var enormt stark, men tandoriosten, den spenat-
stuvade paneerosten, kycklinggrytan och kumminpotatisen var riktigt
goda – för att inte tala om de friterade grönsakerna. Däremot vill jag
nog inte äta petha igen. Det är en sötsak gjord på vaxpumpa som, om
jag har förstått det rätt, kokas i sockerlag. Det påminner om torkad
ananas, men är oerhört mycket sötare.

Röda fortet


Röda Fortet är byggt i röd sandsten och ligger i Agras gamla stad.



Vi var definitivt inte ensamma här utan trängdes med mängder av
indiska turister, bland annat de här glada kvinnorna.



Fortet uppfördes ursprungligen ca år 1156 och återuppbyggdes 1558
till 1573 när Akbar den store utsåg Agra till huvudstad. Bygget slut-
fördes 1605 av Shah Jahan som spärrades in här av sin son Aurangzeb
då denne 1658 övertog makten i Mogulriket.



Fortet är uppfört i en halvmåne som omsluts av en 2,5 kilometer lång
och 21 meter hög mur med en vallgrav nedanför.



Från början var det främst en militär anläggning, men med tiden till-
kom bostadskomplex och bazaarer, audienssalar. Innanför murarna
byggdes även palats och moskéer.



Det här är trädgården den stora trädgården Anguri bagh.
 


Det här golvet skulle jag kunna tänka mig!



En av dagens yngsta besökare i fortet.



De här flickorna lät sig villigt fotograferas – och sedan ville de bli foto-
graferade ihop med mig.



Fortet är jättestort. Vi såg inte mycket mer än tjugo procent av det.



Härifrån fick vi en första utsikt över Taj Mahal 2,5 kilometer bort.



Vilket sagoslott det ser ut som!



Röda fortet är verkligen ett imponerande bygge.



Äntligen fick jag hälsa på en indisk ekorre. Givetvis med smulor i handen
som jag köpte av en vakt.



Aporna var inte heller blyga av sig, även om de här båda var rätt be-
skedliga och endast ägnade sig åt varandra.